I bilen påväg
Jag har varit fett "cool" med allt. Jag är känslig för separationer i annat fall. Började känna att något inte stämde när jag var hemma och inte var ett vrak. Och så sov jag ca 1,5 timme inatt och så packade jag det sista, vägde allt för 17e gången och packade bilen och satte mig så skriker min bror efter mig. Då blev jag som ett litet barn du drar ur från leksaksaffären, sprang upp och började stortjuta för att jag glömde honom. Hur kunde jag glömma honom :'( så satte jag mig i bilen efteråt och tårarna har sprutat i ett. Det var bara "upploppet" till gråtet och sen fortsatte det in på massa annat haha :/ Sååå... liten sömn, alla vet hur jag blir efter lite sömn. Och så seperationen på det, fullständigt sämst kombo.
Jag är helt säker på att jag kommer att trivas super, och jag vill det här!!! Ska samla ihop mig nu haha..
bara kärlek
Över dagen var det som sagt mys med Sara & Linnea. Sedan middag med mamma & pappa. Packade, fick panik då jag har alldeles för mycket saker jag vill ha med mig. En väska på 15 kilo är full & en annan på 22 kilo samt ett handbaggage på 10 och då har jag inte fått med mig allt OCH är övervikt vilket betyder att jag iiiiinte är färdig någonstans. Är det mig det är fel på eller ska det ta såhär lång tid? det är helt sjukt. Efter massa pack tog jag jordens paus, hoppade in i duschen och lockade hela håret i sällskap av Lina & Agge som båda kom över. Sedan gick vi ner för att äta middag då även Moa kom förbi. Vi drack vin och pratade. Sen kom även Nikki som gjorde sig iordning för kvällens utgång och jag bara satt med en klump i magen över hela grejen. Till sist tittade även Elinor förbi, som jag inte träffat på flera månader men som kom till mig bara för att säga hejdå hon med.
Jag hade min "avskedsmiddag" i onsdags och så kommer det här. Jag vill inte låta så - men jag har verkligen världens finaste vänner.. Jag är så glad just nu faktiskt. Det känns väldigt bra allt! Och så fick jag ett mejl från Natasha (värdmamman) om att mitt rum är iordningjort och väntar på mig och att alla ser fram emot att jag ska komma. Klart jag är nervös, men någonstans känns allt så overkligt att jag inte hunnit känna efter och reflektera så mycket. Många tycker inte det är överdrivet stor grej, eftersom det är så nära. Men oavsett hur litet avståndet är, i jämförelse med vad det hade kunnat vara, är det just hela aupair grejen som för mig inte är så "bara" men det här ska bli kul :D
Jag hoppas att ni vill följa med mig på den här resan, kommer fota massor, och lovar att bjuda på intessant läsning. Första dagen, arbetsuppgifter, allmänt vad jag gör. Förutom arbetet vet jag ju inte själv vad jag kommer göra. Allt kommer liksom bli en liten suprise. Jag hoppas bara på det bästa och kommer göra det bästa av situationen oavsett.
Nu åker vi hemifrån om mindre än fem timmar! och oj, vad långt allt blev. Var tvungen att skriva av mig lite. Nu ska jag ner och ta ett glas med min fina mamma.
SISTA DAGEN!!!
Hej allihopa. Sjuktttttt att jag åker inatt. Så jäääävla konstigt. Packade i fleeera, fleeera timmar igår, gick igenom hela garderoben och testade så sjukt mycket kläder. Sov konstigt inatt, vaknade av att jag typ skakade för att man inser att idag måste jag fixa allt! stress. Fortsatte packa lite och åkte till centrum där jag mötte två vänner för lite småshopping, köpte bland annat två minneskort - en till min nya kamera & en till min digitala fotoram. Ska ha massa mysiga bilder på familjen och vännern rullande i mitt rum i Spanien.
Köpte även sminkbortagningsmedel, ny tandborste & ny deo. Skönt att ha det nytt liksom. Intressant va? Sen fikade vi, och kramades. Tror inte jag träffar Linnea mer men Sara kommer jag förmodligen träffa senare ikväll igen sen. Vi får se.
Sedan köpte jag med mig sushi till mig, mamma & min storebror. Farsan käkar inte sushi. Inte för att han inte gillar utan han är en av dom som bara vägrar att smaka. Mamma hade tidigare aldrig ätit en hel "meny" själv utan bara smakat och hon tog mer wasabi än mig - och jag har aldrig sett det hända. Jag har så mycket wasabi så att sojan typ är grumligt tjock grön och älskar när man får brainfreeze, hhahhaha så jävla skönt. Men sådan dotter, sådan mor ;)
Återkommer senare med ett till inlägg, ska fortsätta packa. Jag dör vad trist det är. PUSS!
Det här med att packa...
Har ett incheckningsbaggage på 20 kilo samt ett handbaggage på 10. Där handväskan liksom räknas med, såklart. Jag har skrivit en packlista men inte kommit igång med att packa än, för .. hur packar man ner hela sitt materiella liv i en jävla resväska? jag gjorde det en gång förut men då hade jag två x 20 + handbaggage. Jag ska ta fram allt som ska med, och eventuellt lägga till ett till incheck-baggage på 15 kilo men för mig är det helt omöjligt att jag även då kommer känna att "mmmmh. fest!! fått med allt!" helt jävla omöjligt. Hade jag tid, ork & att jag visste att det fanns ett intresse för att se min packlista hade jag postat den men 1. har tyvärr varken tid eller ork & två. vem fan är egentligen intresserad av någon annans packlista?
jag börjar bli stressad. Det här är så "jag" alltid vänta. Visserligen har jag hela dagen imorgon också men då skulle det vara nice att umgås med människor istället för att packa som tanken var att jag skulle spendera denna eftermiddag på.
Jaja. Har ju skrivit en lista iaf. Bra. Och sen är ju faktiskt inte kvällen över än. Dock är jag ohyggligt trött. Nej, nu sätter jag igång. Kanske svänger in med ett inlägg senare.
Kram på er
En vecka kvar
Idag fick jag ett mejl från flygbolaget att jag nu kan checka in via internet. Jag längtar mer än någonsin nu! Går upp och ner varje dag men jag behöver verkligen en nystart. Och ja, nu längtar jag verkligen. På en vecka har jag en arbetsdag, och mest stressar det mig allt jag måste (& vill) göra utöver det, innan jag drar.
Fick ett mail av min värdmamma igår "hi ya. not long now. we just on our way home from dubai. sitting at airport- BORING! - hope everything still ok with you. won't be home until sat evening so i will try and call you on skype on Sunday afternoon or evening. x"
Idag är det fest med vännerna och fixa klart rummet. Better get started! vi höres ♥
Fick ett mail av min värdmamma igår "hi ya. not long now. we just on our way home from dubai. sitting at airport- BORING! - hope everything still ok with you. won't be home until sat evening so i will try and call you on skype on Sunday afternoon or evening. x"
Idag är det fest med vännerna och fixa klart rummet. Better get started! vi höres ♥
SPANIEN
Jag kommer ju, som det ser ut nu stanna minst åtminstonde 6 månader. Förmodligen mer. Jag ska till Spaniens kust, utanför Torrevieja. Jag åker om 13 dagar. Jag ska vara au-pair, jag har aldrig träffat familjen och enbart skypat med de 1 gång.
Jag ska, nu under 2012, skriva allt om det här. Jag ska skriva nu innan, jag ska skriva när jag kommer fram och de som känner mig vet hur djupgående jag kan bli i långa texter. Det vore en ära om ni ville följa min resa med MASSOR AV BILDER! Speciellt för andra aupairer är det kul att läsa och ta del av hur någon annan har det, kommer över jobbiga perioder om det uppstår osv. Eller de som tänker tanken och bara vill se om det skulle vara intressant för en själv. Allas upplevelser är ju såklart väldigt olika men tanken är ju samma; att åka till ett annat land och bo hos en främmande familj och jobba för de.
Det ÄR läskigt att ge sig ut ensam och därför är det skönt att ha en blogg som ett bollplank man kan dela med sig av tankar och känslor eftersom jag i första taget inte kommer att känna någon på det sättet. Även bra att veta att man har stöd hemifrån vid hemlängtan om det kommer, etc.
Om ni har frågor, så ställ de gärna. Vill ni veta mer? Och i så fall om vad?
Och så har jag även en fråga till er - någonting bra att ta med till Spanien, till familjen? barnen är 13, 7 & 5. Behöver tips! Föräldrarna 35-40 något (vet faktiskt inte!) - något svenskt? tänkte köra en drös med marabou och även någon flaska absolut vodka ;) he he. Ska inte vara något stort, det känns bara pinsamt. Något litet och symboliskt liksom. Som tack för att de ville ha just mig hos dom.
Jag ska, nu under 2012, skriva allt om det här. Jag ska skriva nu innan, jag ska skriva när jag kommer fram och de som känner mig vet hur djupgående jag kan bli i långa texter. Det vore en ära om ni ville följa min resa med MASSOR AV BILDER! Speciellt för andra aupairer är det kul att läsa och ta del av hur någon annan har det, kommer över jobbiga perioder om det uppstår osv. Eller de som tänker tanken och bara vill se om det skulle vara intressant för en själv. Allas upplevelser är ju såklart väldigt olika men tanken är ju samma; att åka till ett annat land och bo hos en främmande familj och jobba för de.
Det ÄR läskigt att ge sig ut ensam och därför är det skönt att ha en blogg som ett bollplank man kan dela med sig av tankar och känslor eftersom jag i första taget inte kommer att känna någon på det sättet. Även bra att veta att man har stöd hemifrån vid hemlängtan om det kommer, etc.
Om ni har frågor, så ställ de gärna. Vill ni veta mer? Och i så fall om vad?
Och så har jag även en fråga till er - någonting bra att ta med till Spanien, till familjen? barnen är 13, 7 & 5. Behöver tips! Föräldrarna 35-40 något (vet faktiskt inte!) - något svenskt? tänkte köra en drös med marabou och även någon flaska absolut vodka ;) he he. Ska inte vara något stort, det känns bara pinsamt. Något litet och symboliskt liksom. Som tack för att de ville ha just mig hos dom.
19 dagar kvar till Spanien
Det var en som kommenterade angående någon stor marknad jag måste besöka sedan när jag åker till Spanien. Sjukt uppskattat, tack så jättemycket! Älskar att få tips. Annars är ni väldigt många fler som har följt de få inlägg som finns än vad det syns på kommentarer. Har ni fler tips på saker att göra i närheten av Torrevieja eller allmänt någonting annat så kommentera. Det gör mig sjukt peppad till att skriva. Har fått några små frågor som jag tänkte svara på senare i ett inlägg också, så passa på att kommentera om ni undrar något så ska jag sammanställa det så gott jag kan en dag!
Har två veckor kvar på mitt kära jobb, och 2 veckor och fem dagar kvar i Sverige innan jag ger mig av till Spanien. Ingen vet om jag stannar en månad för att det sög eller ett år för att det är underbart. Jag chansar verkligen nu. En skype-dejt säger väldigt mycket men samtidigt ingenting alls. Har dock väldigt höga förväntningar på att det kommer bli så super så ska försöka dra ner de lite, allt kan ju liksom hända. Man har ju hört & läst om en del skräckscenarion och jag måste ställa mig in på att det kan bli hemskt och jobbigt på samma sätt som jag måste åka med inställningen om att det här kommer bli världens skönaste upplevelse. Eller så förväntar jag mig inget och tar allt som det kommer. Lite svårt bara att hitta en balans när man dagligen dagdrömmer och undrar hur det kommer att bli. Infact, jag har ingen aning så klart man bygger upp bilder i huvudet. Det är ju en rätt stor grej. Känslan jag har nu är iaf att det kommer bli underbart och att jag kommer trivas som fisken i vattnet - men gör det inte det - så bra, jag chansade och jag är ett flyg 2-3 timmar hem. Mitt liv här kommer fortfarande vänta på mig oavsett när jag kommer tillbaka. En erfarenhet rikare oavsett vad som händer.
Aja, nu finns ingen återvända iaf ;) Bara att tagga till mer än vad jag redan är taggad, haha.
Barnen för något år sedan! Fatta att jag ska bli deras nanny. Nanny Erica. hahaha.
Har två veckor kvar på mitt kära jobb, och 2 veckor och fem dagar kvar i Sverige innan jag ger mig av till Spanien. Ingen vet om jag stannar en månad för att det sög eller ett år för att det är underbart. Jag chansar verkligen nu. En skype-dejt säger väldigt mycket men samtidigt ingenting alls. Har dock väldigt höga förväntningar på att det kommer bli så super så ska försöka dra ner de lite, allt kan ju liksom hända. Man har ju hört & läst om en del skräckscenarion och jag måste ställa mig in på att det kan bli hemskt och jobbigt på samma sätt som jag måste åka med inställningen om att det här kommer bli världens skönaste upplevelse. Eller så förväntar jag mig inget och tar allt som det kommer. Lite svårt bara att hitta en balans när man dagligen dagdrömmer och undrar hur det kommer att bli. Infact, jag har ingen aning så klart man bygger upp bilder i huvudet. Det är ju en rätt stor grej. Känslan jag har nu är iaf att det kommer bli underbart och att jag kommer trivas som fisken i vattnet - men gör det inte det - så bra, jag chansade och jag är ett flyg 2-3 timmar hem. Mitt liv här kommer fortfarande vänta på mig oavsett när jag kommer tillbaka. En erfarenhet rikare oavsett vad som händer.
Aja, nu finns ingen återvända iaf ;) Bara att tagga till mer än vad jag redan är taggad, haha.
Barnen för något år sedan! Fatta att jag ska bli deras nanny. Nanny Erica. hahaha.
skype!
Jag skypade med familjen i söndags. Var skitnervös innan men visste att det var skönt att få det gjort. Vi pratade i eeeeen timme! kändes som om vi hade snackat säkert 10 gånger innan. Så avslappnat. Där satt hon med två barn i famnen när samtalet startade och så kommer Fred, pappan, och Luke, grannen. Och tredje barnet. Och så filmade hon hundarna. Där satt jag ensam bakom camen och ba heeejheeej vinkade som en liten tönt hahaha. Tror jag träffade alla haha. Nej, men stört, nervositeten släppte samma sekund vi började prata - som det känns nu är det fan världens skönaste familj. Blir nog jävligt soft.
Har även köpt flygbiljetten, den 14e januari bär det av. Exakt en månad idag. Bara att räkna ner. Ibland flyter livet på för bra för att det ska va sant, dagen efter allt detta blev officiellt (förra veckan) blev min mobil stulen, som att något dåligt måste hända för att det ska bli balans i livet typ. Jag har slutat vara bitter iaf, en ny är på G. hoho. Mobilen i sig och stölden är en annan story rädd värd (ovärd??) att berätta men det tar vi en annan gång.
Frågor om något? :) klem på er!
Har även köpt flygbiljetten, den 14e januari bär det av. Exakt en månad idag. Bara att räkna ner. Ibland flyter livet på för bra för att det ska va sant, dagen efter allt detta blev officiellt (förra veckan) blev min mobil stulen, som att något dåligt måste hända för att det ska bli balans i livet typ. Jag har slutat vara bitter iaf, en ny är på G. hoho. Mobilen i sig och stölden är en annan story rädd värd (ovärd??) att berätta men det tar vi en annan gång.
Frågor om något? :) klem på er!
Ett första, långt, sammanfattande inlägg, välkomna!
Hej! Kul att ni har hittat hit. Lite inledning. Jag tar nog rekordet på att ha haft flest bloggar här i Sverige, har bytt portal, lagt ner, börjat om flera flera gånger. Jag älskar nog att blogga, tror jag, haha. Men det är bara kul om man bloggar om något inspirerande, roligt eller speciellt. Vill inte dra hela den här hejhej heter Erica är 19 år gick här och där och det här gör jag idag yadayada, sånt visar sig med tiden. Känns för formellt. Hur som back to point - Jag har märkt att jag tröttnat när jag bara haft en "vanlig" vardag, asså tröttnat på bloggningen, men att jag bloggat mer när jag har rest osv. Hur som helst. Ska försöka dra detta relativt kort (lycka till, de som känner mig bäst klagar på mina detaljerade förklaringar om allt). Bloggade först på www.ericatimar.blogg.se, sedan www.ericausa.blogg.se, där jag från det sedan blev bloggare åt en utbytesstudents hemsida när jag reste till USA som utbytesstudent augusti 09, skulle vara där i 10 mån man åkte hem efter drygt 6 (sista januari 2010) av flera olika anledningar. Jag var då Sveriges mest lästa utbytesblogg under det året, iaf om man gick efter deras statistik. Det var väldigt kul att dela med sig av den upplevelsen, på både gott och ont. Efter det så gjordes den bloggen om till www.ericatimar.se som jag bloggade på ett bra tag - men jag ledsnade på hemsidan i sig. Jag tycker det var jätteskönt att ha en egen portal men om jag fick problem eller behövde hjälp fanns det ingen som hjälpte mig och jag ville börja om på nytt. Bytte till finest där jag varit tills idag.
Okej sammanfattning var det, tänker ni. Ja, jag öppnade nu denna, nya härliga blogg. Tillbaka på blogg.se. Än en gång vill jag börja om på nytt FÖR ATT i denna blogg ska ni få följa med mig som aupair till Spaniens vackra kust (det var liksom det jag ville komma till) Jag ville då inte blogga på finest eftersom det mer är klubb-inriktat och detta inte kommer handla om en fest-resa.
Jag har skrivit två inlägg om detta i finest-bloggen, hittils. Och jag tänkte klistra in de här för de som vill hänga med från allra första början. Så.
4e december 2011
"Spanien i Januari
Det här har pågått under flera veckors tid, men nu är det helt officiellt och jag längtar som tusan!
I Januari drar jag mig ut, ensam, på lite äventyr. Ska åka till Costa Blanca i Spanien, som ligger cirka 15 min med bil från staden Torrevieja som har cirka 100.000 invånare.
Torrevieja är en väldigt populär turistort under sommarhalvåret så det kommer vara ganska tyst när jag kommer, i Januari. Men jag åker inte tid för att festa. Som det ser ut nu stannar jag till sommaren, Juli, om inget annat händer. Kan bli både kortare och längre, men det är den tidsperioden som är planerad. Jag kommer jobba som aupair på deltid och på deltid med reklam. Utöver det ska jag läsa spanska kurser. Obestämt om det blir både att jobba med reklam och ta kurser, eller bara en av de och i dagsläget känner jag isåfall mer för spanskan. Jag SKA lära mig spanska och bästa förutsättningen är att bo och vara omringad med det.
Jag ser USA som en erfarenhet och jag ångrar ej att jag gjorde den resan men jag fick heller inte ut exakt det jag ville och hade i huvudet att jag skulle få ut, så mer eller mindre var det ju en liten besvikelse. Men, hur som... den här gången är jag 19, jag kommer inte in och blir ett barn i familjen utan någon frihet eller att jag får göra det jag känner för. Nu kommer jag in som en vuxen människa som ska hjälpa de med barnen och i deras jobb, och jag får göra exakt vad jag vill, vart jag vill utöver det. 5 min med bil och där finns spanska kusten med massa vackra stränder. Nära till flera restauranger, barer och affärer. Jag känner på mig att jag kommer att stormtrivas. Jag har ett bra tag velat ge mig ut och göra någonting "liknande" (även om det här är en helt annan upplevelse) men rädslan om att inte trivas, må dåligt och ha den hemlängtan som jag hade har funnits där och hindrat mig från att lämna den tryggheten jag har här, igen. Men nu kände jag att det inte ska få stoppa mig - nu kommer jag inte bara bli tillåten att ringa hem en halvtimme varannan söndag (eller om det var varje, minns inte) - nu kommer jag ha internet osv osv. Jag åker ensam, och vet ej hur jag ska lära känna människor men jag känner att det är halva nöjet, att inte veta. Jag är rastlös som människa, behöver att nya och spännande saker händer så man får känna på livet. Att vara spänd, nervös, inte veta. Att göra något nytt för att inte fastna, och framförallt bli mer självständig, få nya erfarenheter och lära känna nya människor.
Har massa mer att skriva, mer utförligt om vad jag kommer göra där samt hur allt detta hände, haha.
Någon som vill följa med mig på den här resan också via blooggen? när jag åkte till USA drev jag den största utbytesbloggen och efter att jag kom hem till min vardag försvann säkert 90 % läsare eftersom jag inte levde ett så kallat annorlunda liv längre. Jag har tyyyyp slutat blogga nu för att jag känner att mitt liv är rätt enformigt och att innehållet är tråkigt, men åker jag iväg händer det rätt mycket spännande grejer och det vore roligt om ni var intresserade. Då lovar jag lika mycket uppdatering som USA! (eller mer) kommentera, isåfall.
Puss på er!"
Huset jag kommer att bo i!
(det var ett par som kommenterade samt fler har sagt att jag måste skriva, så det är resultatet till att jag öppnade denna blogg nu)
----
Och 6e december 2011
"Skypa med familjen i Spanien
Hallå :) familjen i Spanien har sagt att de vill skypa med mig, så igår laddade jag ner skype till våran nya dator och nu har de addat mig. Nästa gång vi båda är inne ska vi prata live. Kul, men nervöst. Haha, fattar inte att jag ska göra det här. Kommer sakna min familj och mina vänner så mycket. Jag är astaggad men samtidigt vill jag inte lämna dom. Men det är så det är. Och Spanien ligger bara några timmar bort. Det är annorlunda nu. De kommer komma och hälsa på, och om allt flyter på bra tror jag definitivt att jag kan komma hem över en weekend eller liknande. Kul att jag inte har åkt ännu men redan planerar hur och när och om jag kommer komma hem och hälsa på? Jag ska fixa det här, och jag ska ha det så jävla roligt! Min familj är mitt allt så inte så konstigt att jag är nervös. Speciellt när jag vet hur det gick förra gången. De e de det handlar om. Fan, måste sluta jämföra. Det kommer gå bra. Och jag är redo! Jag försöker inte bara intala mig det, utan jag ÄR faktiskt redo. Och taggad. Det här ska bli så sjukt kul. Ett av mina största mål är att prata flytande spanska. Åtminstonde förstå när andra pratar och kunna svara, inte perfekt, men jag ska kunna förstå och göra mig förstådd.
Lite mer än en månad kvar. Hittils att döma över facebook och mail, och bilder jag sett så ser jag det här som en perfekt matchning för mig. Plus att jag behöver och vill komma bort från Stockholm. Är så fruktansvärt trött på den här staden att jag vet inte vart jag ska ta vägen. Uäk. Speciellt på allt folk när man går ut, hur vissa är osv.. Behöver hur som helst en ny stad, där folk inte dömer, där allt inte handlar om status och vilka man känner. Det finns förmodligen överallt men jag ska få en nystart! Såklart inte därför jag åker - alltså pga människor, utan jag åker för att få miljöombyte och göra något annat. Det jag skrev ovan är bara en bonus, att komma bort från saker och ting som jag varit omringad med för länge. Jag blir rätt instängd i en bubbla, jag måste som jag skrivit tidigare ut och leva! Skönt med ett liv på rutin och att ha din trygghet om att veta vad som händer dagen efter - men nu har jag haft det så alldeles för länge. Jag vill inte veta vad som händer. Jag vill bli överaskad och känna att varje dag kommer erbjuda mig något nytt och det tror jag om Spanien. Åtminstonde till en början förstår ni kanske hur jag tänker? Naa.. är inte direkt trött på mitt liv, jag älskar det. Men nu måste ändå nya saker hända!"
SÅ. Mer i ett första-inlägg blir det inte, även om mycket har hänt sedan den 6e december. Men det kommer en annan dag. Typ imorgon. Hoppas ni stannar och kom ihåg, kommenterar ni så blir man mer peppad till att skriva! Har redan fått frågor jag även kommer svara på och kommer ni på någon mer så är det bara att ställa dom!
PUSS PÅ ER, och ps. headern är bara tillfällig ;)
Okej sammanfattning var det, tänker ni. Ja, jag öppnade nu denna, nya härliga blogg. Tillbaka på blogg.se. Än en gång vill jag börja om på nytt FÖR ATT i denna blogg ska ni få följa med mig som aupair till Spaniens vackra kust (det var liksom det jag ville komma till) Jag ville då inte blogga på finest eftersom det mer är klubb-inriktat och detta inte kommer handla om en fest-resa.
Jag har skrivit två inlägg om detta i finest-bloggen, hittils. Och jag tänkte klistra in de här för de som vill hänga med från allra första början. Så.
4e december 2011
"Spanien i Januari
Det här har pågått under flera veckors tid, men nu är det helt officiellt och jag längtar som tusan!
I Januari drar jag mig ut, ensam, på lite äventyr. Ska åka till Costa Blanca i Spanien, som ligger cirka 15 min med bil från staden Torrevieja som har cirka 100.000 invånare.
Torrevieja är en väldigt populär turistort under sommarhalvåret så det kommer vara ganska tyst när jag kommer, i Januari. Men jag åker inte tid för att festa. Som det ser ut nu stannar jag till sommaren, Juli, om inget annat händer. Kan bli både kortare och längre, men det är den tidsperioden som är planerad. Jag kommer jobba som aupair på deltid och på deltid med reklam. Utöver det ska jag läsa spanska kurser. Obestämt om det blir både att jobba med reklam och ta kurser, eller bara en av de och i dagsläget känner jag isåfall mer för spanskan. Jag SKA lära mig spanska och bästa förutsättningen är att bo och vara omringad med det.
Jag ser USA som en erfarenhet och jag ångrar ej att jag gjorde den resan men jag fick heller inte ut exakt det jag ville och hade i huvudet att jag skulle få ut, så mer eller mindre var det ju en liten besvikelse. Men, hur som... den här gången är jag 19, jag kommer inte in och blir ett barn i familjen utan någon frihet eller att jag får göra det jag känner för. Nu kommer jag in som en vuxen människa som ska hjälpa de med barnen och i deras jobb, och jag får göra exakt vad jag vill, vart jag vill utöver det. 5 min med bil och där finns spanska kusten med massa vackra stränder. Nära till flera restauranger, barer och affärer. Jag känner på mig att jag kommer att stormtrivas. Jag har ett bra tag velat ge mig ut och göra någonting "liknande" (även om det här är en helt annan upplevelse) men rädslan om att inte trivas, må dåligt och ha den hemlängtan som jag hade har funnits där och hindrat mig från att lämna den tryggheten jag har här, igen. Men nu kände jag att det inte ska få stoppa mig - nu kommer jag inte bara bli tillåten att ringa hem en halvtimme varannan söndag (eller om det var varje, minns inte) - nu kommer jag ha internet osv osv. Jag åker ensam, och vet ej hur jag ska lära känna människor men jag känner att det är halva nöjet, att inte veta. Jag är rastlös som människa, behöver att nya och spännande saker händer så man får känna på livet. Att vara spänd, nervös, inte veta. Att göra något nytt för att inte fastna, och framförallt bli mer självständig, få nya erfarenheter och lära känna nya människor.
Har massa mer att skriva, mer utförligt om vad jag kommer göra där samt hur allt detta hände, haha.
Någon som vill följa med mig på den här resan också via blooggen? när jag åkte till USA drev jag den största utbytesbloggen och efter att jag kom hem till min vardag försvann säkert 90 % läsare eftersom jag inte levde ett så kallat annorlunda liv längre. Jag har tyyyyp slutat blogga nu för att jag känner att mitt liv är rätt enformigt och att innehållet är tråkigt, men åker jag iväg händer det rätt mycket spännande grejer och det vore roligt om ni var intresserade. Då lovar jag lika mycket uppdatering som USA! (eller mer) kommentera, isåfall.
Puss på er!"
Huset jag kommer att bo i!
(det var ett par som kommenterade samt fler har sagt att jag måste skriva, så det är resultatet till att jag öppnade denna blogg nu)
----
Och 6e december 2011
"Skypa med familjen i Spanien
Hallå :) familjen i Spanien har sagt att de vill skypa med mig, så igår laddade jag ner skype till våran nya dator och nu har de addat mig. Nästa gång vi båda är inne ska vi prata live. Kul, men nervöst. Haha, fattar inte att jag ska göra det här. Kommer sakna min familj och mina vänner så mycket. Jag är astaggad men samtidigt vill jag inte lämna dom. Men det är så det är. Och Spanien ligger bara några timmar bort. Det är annorlunda nu. De kommer komma och hälsa på, och om allt flyter på bra tror jag definitivt att jag kan komma hem över en weekend eller liknande. Kul att jag inte har åkt ännu men redan planerar hur och när och om jag kommer komma hem och hälsa på? Jag ska fixa det här, och jag ska ha det så jävla roligt! Min familj är mitt allt så inte så konstigt att jag är nervös. Speciellt när jag vet hur det gick förra gången. De e de det handlar om. Fan, måste sluta jämföra. Det kommer gå bra. Och jag är redo! Jag försöker inte bara intala mig det, utan jag ÄR faktiskt redo. Och taggad. Det här ska bli så sjukt kul. Ett av mina största mål är att prata flytande spanska. Åtminstonde förstå när andra pratar och kunna svara, inte perfekt, men jag ska kunna förstå och göra mig förstådd.
Lite mer än en månad kvar. Hittils att döma över facebook och mail, och bilder jag sett så ser jag det här som en perfekt matchning för mig. Plus att jag behöver och vill komma bort från Stockholm. Är så fruktansvärt trött på den här staden att jag vet inte vart jag ska ta vägen. Uäk. Speciellt på allt folk när man går ut, hur vissa är osv.. Behöver hur som helst en ny stad, där folk inte dömer, där allt inte handlar om status och vilka man känner. Det finns förmodligen överallt men jag ska få en nystart! Såklart inte därför jag åker - alltså pga människor, utan jag åker för att få miljöombyte och göra något annat. Det jag skrev ovan är bara en bonus, att komma bort från saker och ting som jag varit omringad med för länge. Jag blir rätt instängd i en bubbla, jag måste som jag skrivit tidigare ut och leva! Skönt med ett liv på rutin och att ha din trygghet om att veta vad som händer dagen efter - men nu har jag haft det så alldeles för länge. Jag vill inte veta vad som händer. Jag vill bli överaskad och känna att varje dag kommer erbjuda mig något nytt och det tror jag om Spanien. Åtminstonde till en början förstår ni kanske hur jag tänker? Naa.. är inte direkt trött på mitt liv, jag älskar det. Men nu måste ändå nya saker hända!"
SÅ. Mer i ett första-inlägg blir det inte, även om mycket har hänt sedan den 6e december. Men det kommer en annan dag. Typ imorgon. Hoppas ni stannar och kom ihåg, kommenterar ni så blir man mer peppad till att skriva! Har redan fått frågor jag även kommer svara på och kommer ni på någon mer så är det bara att ställa dom!
PUSS PÅ ER, och ps. headern är bara tillfällig ;)
