bara min mamma

Jag vill börja denna söndag med ett inlägg tillägnat min mamma. Idag är det morsdag, jag skulle dock kunna hylla min mamma alla dagar på hela året. För det första så tror jag, helt på riktigt att jag faktiskt har fått just världens bästa mamma. Jag vet att alla säger så om sina egna mammor, men jag tror inte någon kunde fått en bättre mamma än mig. Haha. Alla mina vänner, älskar min mamma. Jag har vänner som kommer hem till mig och umgås med min mamma ibland, mer än mig. Alltid så givmild, öppen och varm. När man kommer hem luktar det mat som hon bjuder till alla och mina kläder ligger strykna och vikna på sängen. Det kanske alla mammor gör, vad vet jag. Men det handlar inte om det. Det handlar om att kunna uppskatta sådana "vanliga" saker.

Jag är bortskämd när det kommer till min mamma. Hon är den som fixade min matlåda varje morgon innan jag skulle till jobbet. Jag har ofta fått höra att jag är bortskämd av henne, att jag inte skulle klara mig utan min mamma och allt hon gör. Men det är skillnad på att vara bortskämd och bete sig som en bortskämd snorunge. Det är min mamma som VILL göra allt hon gör, och hon mår bra av att "ta hand" om andra, det får HENNE att må bra. Och jag uppskattar allt hon gjort och gör för mig och mina syskon så otroligt mycket. Och jag klarar mig utan henne som nu i Spanien, men det är svårt i stunder. Min mamma har funnits vid min sida ALLTID, precis som en mamma ska. När jag ringt henne och varit ute på vishan och behövt hjälp har hon ALLTID ställt upp oavsett. Jag minns när jag hade jobbat natt en gång på 7eleven, då kom hon och hämtade mig 5 på morgonen för att HON inte ville att jag skulle åka själv hem på natten. Det är sådana små saker. Oj jag skulle kunna skriva om 2837 miljoner situationer.

När man åker ifrån och lever utan sin mamma så pass länge som jag har gjort nu ser man allting från ett annat perspektiv, och man lär sig att uppskatta på ett helt annat sätt. Om jag pratar med henne i telefonen och hör min bror ha ynka attityd mot henne blir jag förbannad. Jag & min mamma har alltid varit de som tjaffsat med varandra, egentligen dagligen. Jag har hört att det är för att vi är så otroligt lika.

När jag blir stor vill jag bli som min mamma, hon är min förebild. Jag älskar dig mer än någonting annat!



mamma & jag i London i oktober. Också en annan situation, jag skulle till London med en "vän" jag hade lagt ut pengar och betalat både flyg, hotell & buss till oss tills hon skiter i mig och DAGEN innan visar det sig att jag antingen måste åka själv eller kasta alla pengar i sjön och stanna hemma. Vad gjorde min mamma DAGEN INNAN? bokade ett flyg för att följa med mig, eftersom jag var så ledsen. Och vi hade världens bästa weekend, bara hon & jag istället. Vem gör sånt?

Usch nu fick jag en klump i magen, vill bara hem och krama om henne.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0